TEWKESBURY

P g a att jag är borta på jobb kan jag kanske inte svara på era kommentarer direkt, men de kommer förr eller senare!

Tewkesbury är en liten stad med ca 11 000 invånare i Gloucestershire i England, bara någon mil från Wales. Staden ligger där floderna Severn och Avon går samman, vilket också gör att den ofta är utsatt för översvämningar. De värsta åren var 2007 och 2014, då alla tillfartsvägar var blockerade av vatten och många hem och affärer blev  förstörda.

Namnet Tewkesbury kommer från eremiten Theoc, vilken grundade en församling här på 600-talet.

Photo5626

Tewkesbury Abbey, är stadens stora sevärdhet. Idag är det en församlingskyrka och dess egentliga namn är Church of St Mary the Virgin och är den andra största församlingskyrkan i England. Det var Theoc, missionär från norra England som grundade den första kyrkan här. I anslutning till den byggdes ett kloster för benediktinermunkarna och detta blev klart  år 715, av detta finns inget kvar. Dagens klosterkyrka är från 1100-talet. I o m klosterupplösningen av Henry VIII på 1500-talet övergav munkarna klostret, men kyrkan blev kvar  tack vare att församlingen tog över den som sin kyrka.

Photo5612   Photo5646

Kyrkan är enormt stor och det finns mycket att titta på, bl a vackra glasfönster, klinkers, statyer. Där finns också tre orglar, varav en från 1600-talet med 4 611 pipor och 68 orgelstämmor. Jag köpte mitt tillstånd för att fotografera i shoppen för £ 2 och tittade på den lilla lappen som jag fick med där det stod att jag fick fotografera i kyrkan, men inte publicera bilderna, så där gick £ 2 till kyrkan, men inte till gagn för  er.

Photo5600  Almshouses bredvid kyrkan.

Photo5602  ”Touching Souls” av Mico Kaufman.

I staden finns många korsvirkeshus härstammande från runt 1500-talet.

Photo5606   Photo5605

Photo5609        Photo5610

Photo5616    Photo5615

Photo5608

Photo5630   Photo5628

Gränsen Wales – England (repris)

Det finns ingen egentlig tydlig gräns mellan England och Wales. Ibland står det en skylt att man hälsas välkommen in till England, men detta är bara på stora vägar, så ibland vet man inte riktigt på vilken sida man är. Det enklaste sättet att veta det på är att läsa på vägskyltarna. Är de bara på engelska är man i England, på walesiska och engelska,  ja då är man i Wales.

Egentligen spelar det ju inte heller oftast någon roll vilken sida man befinner sig på. Fast lagarna kan variera inom vissa saker. T ex betalar vi för plastkassar i Wales, inte i England. När rökförbudet infördes kom det först till England och senare till Wales. Om man behöver medicin är den gratis i Wales, men inte i England.

Fast egentligen spelar det stor roll, men då på det känslomässiga planet. När min man och jag åkte på en tur djupt in i Wales och till den nord-västra kusten och verkligen kom till de walesisktalande delarna, där språket används i det dagliga livet i affärer o s v, tyckte min engelske man att det kändes som vi kommit utomlands med främmande språk, medan jag kände en oerhörd hemkänsla. Likadant känner jag i hjärtat när jag bara varit i den engelska grannstaden och kommer över gränsen till Wales och ser dubbelspråkiga skyltar att det känns hemtamt och skönt. Likaså är det ju med de lokala nyheterna. En del här har sin antenn inriktad på Birmingham och har Midlands nyheter, medan jag inte skulle kunna tänka mig något annat än de walesiska lokalnyheterna, där man ofta avslutar vädersändningen med någon walesisk fras.

Annonser
Det här inlägget postades i Besökta platser, England. Bokmärk permalänken.

34 kommentarer till TEWKESBURY

  1. Fröken Grön skriver:

    Statyn med de fyra barnen som sitter i ring är underbar!
    Wales är fortfarande en vit fläck på min karta, men jag skulle gärna resa dit. Jag tittar ofta på ”Escape to the country” och ”Antiques roadtrip” och förundras över alla vackra hus och söta små byar som finns på den brittiska landsbygden. Det liknar inte något vi har här hemma i Sverige.
    Må så gott!
    /Anna-Karin

  2. anjahill skriver:

    Alltid lika roligt att läsa dina historiska beskrivningar. Måste vara otroligt maffigt att lyssna till 4 611 pipor och 68 orgelstämmor! Synd, att du inte kunde publicera bilder inifrån kyrkan.
    Jag fascineras också av din beskrivning om gränsen mellan Wales och England. Tänk att så mycket det betyder för människan med dennes rötter och känslan av tillhörighet. Och då kommer jag osökt att tänka på alla människor på flykt….
    På tal om orgel och kyrkor kom jag att tänka på hur jag en gång i tiden, för länge sedan, sjöng på ett bröllop i en glaskyrka i Finland till orgelack. Kyrkan stod mitt i skogen i ingenstans ;-)!
    Hej och tack igen för ett intressant inlägg!
    /Anja

    • lenadyche skriver:

      Tack Anja för din fina kommentar! Ja känslan av tillhörighet är verkligen betydelsefull och jag har förmånen att få tlllhöra både Sverige och Wales! Upplevelsen i glaskyrkan berörde mej djupt. Tack!

  3. Britt skriver:

    Fina korsvirkeshus. Fönstergallret verkar ha fått sig en törn.

  4. Ditte skriver:

    Nu har jag lärt mig lite nytt idag också. Jag har på min agenda att lära mig eller göra/uppleva minst tre nya saker varje dag och det är alltid fruktbart att titta in till dig.
    Så mycket spännande att läsa om. Nja, all historia är förstås inte rolig i den verklighet då det hände, men helt klart spännande för eftervärlden.
    Och just skillnaderna mellan England och Wales har jag inte alls tidigare varit varse om.
    Fina bilder från fina miljöer.
    Kram!

    • lenadyche skriver:

      Vilken härlig filosofi att vilja lära något nytt varje dag! Tänker nog så själv, men har inte lyckats sätta ord till det! Tllhörighet är betydelsefull, för mej både Sverige och Wales,jag är lyckligt lottad. Ha det bra!

  5. Ama de casa skriver:

    Vad mysigt det ser ut där i T…nånting 🙂

  6. Åse skriver:

    Vilka härliga bilder, njuter av dina inlägg det känns som om jag var ute på en resa 🙂 Kram Åse

  7. Härligt att du gillar ditt Wales så mycket,
    och tack för rundturen i den engelska staden.
    Kramar/AM

  8. sockenvagenssota skriver:

    Korsvirkeshus är verkligen pittoreskt, man blir så resesugen av att kika in här! Men inga resor inplanerade i höst annat än inom svea rikets gränser, men ska åka till skåne vilket jag ser fram emot, även där finns vackra byggnader som en norrläning som jag inte är bortskämd med! Ha det fint!

  9. Anna skriver:

    Men så mysigt det ser ut med dessa pittoreska husfasader 🙂 så intressant och lärorikt att läsa din inlägg ! Tack för det 🙂
    Kram Anna

  10. Karin på Pettas skriver:

    Fantastiskt roligt att läsa din blogg! Du är så bra berättare…och så härliga fönster en av bilderna visar. Buktande:) Jag längtar till hösten så att jag får mera tid att ägna åt ”ordentlig” bloggläsning
    här inne hos dig.

  11. barabrittiskt skriver:

    Jag måste dit någon dag. Så mycket historia. Ellis Peters har skrivit en medeltidsdeckare bland annat.

    Jag tror faktiskt att du hade fått publicera bilderna här. Oftast menar de att du inte får publicera där du tjänar pengar – i tidningar och böcker.

    • lenadyche skriver:

      Vi kan åka dit när du kommer och hälsar på mej i Monmouth! Jag frågade ang publicering och fick ett tel nr till en präst som aldrig svarade på mina meddelanden så gav upp.

  12. Anne-Marie skriver:

    Vilka underbara korsvirkeshus!
    Intressant det där med olika regler och lagar trots att Wales och England gränsar till varandra. Det är som med USAs stater som skiljer sig åt trots att de ligger ”vägg i vägg”.

  13. Linda skriver:

    Åh, nu blir jag så där sugen på att åka till GB igen. Någon gång måste jag ta mig i kragen och söka en kurs där eller något så att jag får bo där i åtminstone en månad 😉

    Kram
    //Linda

  14. Marit skriver:

    Jeg er veldig glad i histrorie, og det er mye intressant du skriver om. Storbritania har mye flotte steder og historie. Flotte bilder!

  15. Du får mig verkligen att vilja besöka Wales… Korsvirkeshusen är underbara och ja, jag föll också för skulpturen. Intressant med historia… Så mycket det finns att veta och uppleva!
    Allt gott!
    /Katarina

  16. GladiGrönt skriver:

    Alltidintressant att läsa dina berättelser. Tänk att få spela på den orgeln( jag jobbade som kantor i många år) men det hade väl kostat betydligt mer än att fota;)

  17. Jag har en liten fråga… Skulle du vilja skriva om Welsh ponnyerna någon gång? Det kanske du redan gjort men i så fall har jag missat det. Det är nämligen så att jag hade en welsh ponny när jag var yngre och hans mamma kom från en vild flock i wales. Finns de fortfarande kvar, de vilda ponnyerna?
    Bara en liten önskan om du skulle vilja någongång:)
    Hälsnigar från http://www.scottishmoments.com

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s