GRUVDALARNA  9 –  BIG PIT NATIONAL COAL MUSEUM I BLAENAVON

DSCF4445  DSCF4394

Kolgruvan var igång mellan 1860 och 1980.

DSCF4376  DSCF4375

 

DSCF4372     DSCF4373

Senare kom den att öppnas för besökare under National Museum Wales, vilket innebär att det är gratis entrè.

DSCF4440

Som mest arbetade här 1 400 män, ca 90 meter under jord.

Inom musèeområdet finns flera attraktioner.

DSCF4383  DSCF4381

Dels kan man åka hiss ner i gruvan tillsammans med en f d gruvarbetare som guide. Man får ta på sig hjälmen och bältet med lampa och säkerhetsbestämmelserna gås igenom. Innan man går ner måste man också lämna ifrån sig allt som har batterier, t ex kameror, klockor och mobiltelefoner. Allt för säkerheten, vilket i detta fall är viktig.

DSCF4386  DSCF4387

De f d gruvarbetarna är oerhört intressanta att lyssna till. De vet hur verkligheten var i gruvorna! För många, mig inkluderad, vore tanken på att jobba i en gruva så långt under marken något fruktansvärt, men lyssnar man på gruvarbetarna är de av helt annan uppfattning. Om gruvan skulle öppna igen, vore de de första att vilja börja arbeta där igen. Världens bästa arbetsplats! Svårt att förstå!  Arbetet var hårt och riskfyllt, men kamratskapen enorm. Var och en måste göra sitt för att allt skulle fungera och ett litet misstag och en olycka kunde ske och flera hundra man kunde omkomma. De flesta gruvarbetarna var inte de första inom yrket i sin familj. Ofta hade morfar, farfar, morbror, farbror och far och även längre tillbaka i släkten varit gruvarbetare och ända sedan man var liten hade man hört av dessa hur bra jobbet var och vid mogen ålder var för många längtan stor att få börja arbeta nere i gruvan. Andra kunde inte vänta att få kom iväg från detta, men de var få.

DSCF4406  DSCF4401

Inom området finns också en kort tunnel man kan gå in i och se hur den moderna gruvdriften gick till med enorma borrar.

DSCF4404  DSCF4400

Man blir guidad med hjälp av en video.

DSCF4409  DSCF4398

När man går in i tunneln får man en förnimmelse att man faktiskt är djupt nere i gruvan. Ett bar alternativ om man inte vill gå ner i den riktiga gruvan.

Photo1047  DSCF4418

Museèt är helt fantastiskt. Det är beläget i de gamla omklädnings- och dusch rummen, vilka delvis finns kvar.

Photo1046 Big Pit  DSCF4423

Inuti de öppna skåpen kan man läsa om olika gruvarbetares livshistoria.

Photo1048  Photo1049

Duschrummen var oerhört viktiga i detta smutsiga arbete.

Photo1050  Photo1051

En man på väg in i duschen och en på väg ut!

DSCF4421  DSCF4434

Vidare visar utställningen gruvhistoria, gruvmiljöer, katatrofer, strejker, arbetsredskap m m.

DSCF4413  DSCF4417

Det finns också en ”restaurang”, i den gamla gruvarbetarmatsalen, och ett kafè och naturligtvis en souvenirshop. Restaurangen är mycket vackert belägen.

Fotot överst på bloggen är taget inom området.

P g a att jag är borta på jobb kan jag kanske inte svara på era kommentarer direkt, men de kommer förr eller senare!

Annonser
Det här inlägget postades i Gruvdalarna. Bokmärk permalänken.

23 kommentarer till GRUVDALARNA  9 –  BIG PIT NATIONAL COAL MUSEUM I BLAENAVON

  1. Tina skriver:

    Tack för att du visade mig denna sevärdhet live under mitt besök i Wales. Det var bland det mest intressanta och samtidigt tragiska jag någonsin sett. Bra att bli påmind hur arbetslivet på vissa platser fungerade under första halvan av 1900-talet!

  2. Anita skriver:

    Fantastiskt intressant! Helt otroligt att dom skulle vilja tillbaka till gruvan om den öppnade igen. Vilken enorm tillit och kamratskap det måste varit mellan dom. Kommer jag till Wales igen så ska jag definitivt försöka att göra ett besök i gruvan. Tack för ett mycket intressant inlägg!

  3. barabrittiskt skriver:

    Jag har en sådan där gruvlampa från Wales på köksbordet. 🙂 Det här påminner mig om fiskare och livräddare i Cornwall. Självklart ska man göra det – sammanhållningen är enastående.

  4. Anne-Marie skriver:

    Vilket utmanande arbete de hade. Mörkt, smutsigt och farligt.
    Skulle själv inte klara av något sådant.
    Du får verkligen se mycket!

  5. Britt skriver:

    Intressant. Då tunneln under engelska kanalen byggdes var vi där och såg den enorma borren som grävde sig igenom. Och de möttes ju på mitten som tur var.

  6. Anna Johansson skriver:

    Intressant läsning! Tack Lena!

  7. Gruvarbetare och poliser skulle ha dom
    högsta lönerna av alla, för mig är dom
    hjältar.
    Kramar/AM

  8. Ama de casa skriver:

    Intressant besök!

    Men inte är det mitt drömjobb, precis… 🙂

  9. Linda skriver:

    Den där borren ser ju läskigt ut!

    Har ni inte havskräftor? Jag fick jättegoda havskräftor i skottland. Och de borde ju gå att koka med dill 🙂

    Kram
    //Linda

    • lenadyche skriver:

      Det går kanske att få tag på någonstans, men kräfttraditionen med kräftskivor med tillbehör finns inte. Föreningen Svenskar i Cardiff ska ha en, men tyvärr är jag borta på jobb då!

  10. Agneta skriver:

    Mycket intressant, men jag är så jätteglad för att jag har sluppit arbeta i en gruva, jag hade bara inte klarat av det, tänk vilket slit…..nu för tiden går det kanske an, jag vet inte. Men att få vara uppe på jorden känns bättre!
    Agneta kram

  11. Karin på Pettas skriver:

    Det fanns troligen inte så många jobb att välja mellan när gruvorna fanns på orten. Därför var det säkert en trygghet att följa sina fäder i spåren och bli gruvarbetare. Förstår också att kamratskapet var viktigt. Personligen känns det svårt att tänka sig att jobba så långt under markytan med tanke på riskerna att bli instängd vid eventuella olyckor och ras. Brrr…de är värda all ära och heder, de som var med en gång. Tack för intressant inlägg

    Karin

    • lenadyche skriver:

      Tack Karin! Mycket i livet bestäms av vad dina förfäder har gjort, antingen följer man det eller så bryter man mönstret. Jag kan inte heller förstå att man kan ha en längtan att gå ner i gruvan!

  12. Elisabet skriver:

    Min svärfar var gruvarbetare i South Wales. Han började jobba i gruvan när han var 14 år. Hans pappa dog när han var tolv år och då fick han börja försörja familjen. Först hjälpte han till att köra ut olja till oljelampor (med häst och vagn) och när han var 14 fick han börja jobba i gruvan. När han var 56 år gammal blev han sjukpensionerad på grund av emfysem och kronisk bronkit. (Typiska gruvsjukdomar).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s