Onsdag och dags för ytterligare ett inlägg från Wales och idag blir det från gruvmuseet Big Pit i Blaenavon i södra Wales.
Jag är kvar i Spanien och regnandet har slutat och solen har kommit fram igen. Inte så varmt som i oktober, mer blåst och moln, men ca 24 grader på terrassen igår.
Big Pit, gruvmuseum i Blaenavon (delvis repris)
Här kan du läsa om Blaenavon!
Kolgruvan Big Pit i Blaenavon i södra Wales var igång mellan 1860 och 1980…
…senare kom den att öppnas för besökare under National Museum Wales, vilket innebär att det är gratis entré…
…som mest arbetade här 1 400 män, ca 90 meter under jord.
Inom muséeområdet finns flera attraktioner….
…dels kan man åka hiss ner i gruvan tillsammans med en f d gruvarbetare som guide. Man får ta på sig hjälmen och bältet med lampa och säkerhetsbestämmelserna gås igenom. Innan man går ner måste man också lämna ifrån sig allt som har batterier, t ex kameror, klockor och mobiltelefoner. Allt för säkerheten, vilket i detta fall är viktig….
…de f d gruvarbetarna är oerhört intressanta att lyssna till. De vet hur verkligheten var i gruvorna! För många, mig inkluderad, vore tanken på att jobba i en gruva så långt under marken något fruktansvärt, men lyssnar man på gruvarbetarna är de av helt annan uppfattning. Om gruvan skulle öppna igen, vore de de första att vilja börja arbeta där igen. Världens bästa arbetsplats! Svårt att förstå!
Arbetet var hårt och riskfyllt, men kamratskapen enorm. Var och en måste göra sitt för att allt skulle fungera och ett litet misstag och en olycka kunde ske och flera hundra man kunde omkomma. De flesta gruvarbetarna var inte de första inom yrket i sin familj. Ofta hade morfar, farfar, morbror, farbror och far och även längre tillbaka i släkten varit gruvarbetare och ända sedan man var liten hade man hört av dessa hur bra jobbet var och vid mogen ålder var för många längtan stor att få börja arbeta nere i gruvan. Andra kunde inte vänta att få kom iväg från detta, men de var få….
…inom området finns också en kort tunnel man kan gå in i och se hur den moderna gruvdriften gick till med enorma borrar…
…man blir guidad med hjälp av en video….
…när man går in i tunneln får man en förnimmelse att man faktiskt är djupt nere i gruvan, fast man är på marknivå. Ett bra alternativ om man inte vill gå ner i den riktiga gruvan…
…museet är helt fantastiskt. Det är beläget i de gamla omklädnings- och dusch rummen, vilka delvis finns kvar…
…inuti de öppna skåpen kan man läsa om olika gruvarbetares livshistoria…
…duschrummen var oerhört viktiga i detta smutsiga arbete…
…en man på väg ut ur duschen och…
…en på väg in i duschen…
…vidare visar utställningen gruvhistoria, gruvmiljöer, katastrofer, strejker, arbetsredskap m m…
…det finns också en ”restaurang”, i den gamla gruvarbetarmatsalen, och ett cafè och naturligtvis en souvenirshop. Restaurangen är mycket vackert belägen.
Fotot överst på bloggen är taget inom området.
Var ligger Big Pit?
Fortsatt trevlig vecka till er alla!
1400 hundra människor, helt otroligt. 90 meter under jord sätter säkerheten långt fram ja. Kan förstå att varje var en viktig kugge. 120 år i drift helt otroligt. Tänk vilka gångar… Fint reportage Lena.
Roligt att du gillar inlägget.
Ja, vilka tider det var och vilket arbete.
Nej, vara gruvarbetare är det nog inte många som egentligen har varken som dröm eller ambition. Men det är klart att man ”indoktrineras” av sin omgivning. Vet du om lönen var bra för dem som jobbade där?
Här skiner solen, i går kom temperaturen upp till 23 grader i skuggan och det har den inte varit på länge så det var en skön dag.
Stor kram!
Vi är så präglade av vår uppväxt och vårt arv, oftast mycket mer än vi tror.
Ja, de hade bra betalt jämfört med andra arbetsplatser vid denna tid.
Jätteskönt igår och här skiner solen nu också.
Stor kram till dig också!
Gruvarbetare hade jag aldrig kunnat vara!
Tack för den kramen.
Ha en bra dag!
Kram!
Hoppas kramen var varm!
Ha det bra!
Jeg er helt misundelig på dine 24 grader i går, og det lyder skønt. Her er der kun 6-7 grader og evigt regnvejr.
Ja, det er svært at forstå, at arbejdet i minerne var verdens bedste. Jeg har læst om det i Ken Follets trilogi om det 20.århundrede, og der var forholdene for folkene i minerne omkring 1900 forfærdelige.
Ønsker dig en fin uge
Det är härligt dagtid här nu, klagar inte.
Jag kan heller inte förstå att någon frivilligt kan tänka sig att arbeta i en gruva, men som tur är ar vi alla olika.
Ha det bra!
Jätteintressant. Gruvarbetare är nog ett särskilt släkte för sig i positiv bemärkelse. Jag var nere i Kirunagruvan på guidad tur en gång. Nu efteråt förstår jag inte hur jag tordes. Kul att någon har hyfsat bra väder!
Ja, vilken speciell arbetsplats, men som tur är är vi alla olika. Jag går inte ens ner i gruvan längre, gillar det inte, men väl värt ett besök. Det är bara det att jag redan varit nere ett 10-tal gånger. Djärvt för att vara mig, men ingår ju liksom i arbetet.
Hoppas några solstrålar även möter dig!
Det er nesten utrolig at noen kan ønske seg tilbake til en sånn jobb. Jeg hadde blitt skremt bare av å gå ned der.
Ha en fin dag!
Jag tycker inte heller om att gå ner där längre.
Tänk vad uppväxt och tradition betyder mycket för våra vägval i livet!
Ha det bra!
Vilka otroliga berättelser det finns om dom mycket hårt arbetande männen under jord, dom är värda alla uppmärksamhet från oss ”vanliga” som haft lätta jobb hela vårt liv! Försökte läsa under den första bilden från omklädningsrummet, men den översta texten var tydligen på ett språk som inte jag fattar ett dugg av….*fniss* Den andra – Frank Gratton´s skåp – lyckades jag dock läsa och blev mycket glad över att han levde så länge! 🙂 Jag trodde först att han dött mycket ung!! 😦
KRAM/Susie
Ja, gruvarbetarna är att hedra, men så har det tyvärr inte varit i UK. De har länge ansetts som bråkstakar som strejkar, men vilket hårt liv de hade.
Många dog unga, men en del klarade sig längre, som tur är.
Kram!
24 grader på terrassen! Det låter helt underbart.
Kram, Ingrid
Ja, det är härligt här nu och jag njuter.
Sköt om dig!
Tack Lena! Kram
Det var ett intressant inlägg om hur det var förr. Tänk så mänga män, jobba så mycket långt under jord. Svårt att föreställa mig hur det kunde vara. Jag vet med bestämdhet att det inte vore en arbetsplats som jag skulle trivas i eller klara av. Men, tydligen trivdes många.
Intressant och spännande läsning plus talande bilder.
Roligt också att se muséet och det var också många talande bilder därifrån.
Tycker om den första bilden med ”blommuren”, så vackert.
Ha det fortsatt bra.
Kram!
Roligt att du finner inlägget intressant.
Jag skulle heller inte vilja byta arbetsplats med dem, men vi är olika, som tur är.
Museet är så bra och beskrivande.
Det lommar vackert av bougainvillae och jasmin här nu. Så vackert.
Kram!
Intressanta bilder och intressant läsning. Det var ett hårt liv de levde.
Det låter fantastiskt skönt med 24 grader varmt i Spanien. Det skulle göra gott att ha det. Här är det mest grått grått och ruggigt, men med lite ljus inne så blir det lite mysigt iaf.
/Marie
Så roligt att du finner inlägget intressant. Ja, vilket hårt arbete de hade, skulle inte vilja byta.
Det är skönt här nu.
Älskar levande ljus och det behövs säkert i Sverige nu i mörkret.
Ha det bra!
Ha det bra du med !
Fy farao för att jobba i gruvan. Jag har svårt att dela att det verkar vara bästa arbetsplatsen. Tur vi alla är olika och att de verkligen älskade sitt jobb. Ni har riktigt många gruvsamhällen i Wales
Kram Kajsa
Jag skulle inte heller vilja jobba under mark, men uppväxt och tradition bestämmer mycket för vår framtid.
Det kommer fler inlägg från andra gruvarbetarsamhällen senare, de är intressanta.
Kram!
Tack för ett intressant inlägg! Usch för att jobba i en gruva.
Men jag hade gärna gått in i den där tunneln, såg mycket intressant ut!
Idag hade vi drygt +24 här i Torrevieja, men det ska visst bli lite svalare här nu till helgen!
Ha det bra!
Kram!
Roligt att du gillar inlägget!
Jag skulle inte heller vilja jobba i en gruva. Vill inte ens gå ner längre. Däremot är det helt okej i tunneln, för skulle man känna att det inte funkar,så är det enkelt att bara gå ut.
Verkar som ni har samma väder som oss här vid Marbella.
Ha det bra och kram!
Gruvarbetare måste vara ett av de mer farliga arbeten som fanns. Skulle inte klara av att befinna mig instängd under jord som de var när de arbetade.
Intressant att se hur det gick till och hur det fungerade.
Du har sommar. Vi fick vinter helt plötsligt med ett oväder som skapade kaos här.
Ha det bra!
Jag skulle inte heller klara av detta arbete, men tur att några gjorde det.
Oj, har ni fått ett sådant vinterväder. Ta det varligt!
Och här klagar vi på att november är mörk, tänk att tillbringa dagarna nere i mörkret i en gruva. Kan tänka mig att just det där med det starka kamratskapet var det som gjorde att generation efter generation vill jobba i gruvan.
Som vanligt ett mycket intressant inlägg från dig Lena.
Ha det gott! 24 grader på terassen … det är bara att njuta 🙂
Anita
Bra jämförelse, svensk höst och gruvarbete, mörker.
Kamratskapen betydde mycket och det är mycket av vad de saknar idag.
Har suttit ute på terrassen några timmar och njutit.
Har läst din fantastiska saga, underbar!
Ha det bra!
Gud så spännande! Nu har jag ju sett alldeles för många katastrof filmer så jag hade varit livrädd för att gå ner i gruvan och bara sett framför mig hur det kom ett skalv som gjorde att det rasade framför ”ingången” eller så hade där funnits en galen seriemördare som börjat jaga en med kniv och man hade inte kommit därifrån. Ha ha ha! Men det hade varit så intressant att få se en riktig gruva och uppleva känslan av hur de hade det.
Kram, Lena
Oj, det låter hemskt!
Jag har slutat gå ner, har alltför mycket cellskräck. Har varit nere många gånger, men inte längre. Det är intressant där nere, men….
Kram!
24 grader i slutet av november är minsann inte fy skam!
Tack för intressant reportage från gruvarbetarnas liv. Jag har varit ned i LKAB- gruvan i Kiruna för rätt många år sedan – en mycket givande tur låååångt ned under marknivån.
Ha det fint!
Det är skönt här nu.
Nere i gruvan i Kiruna har jag inte varit. Har bara varit i Kiruna två gånger.
Ha det bra!
Vad intressant! Verkligen ett stort stycke historia. Jag har varit i gruvan i Kiruna öfr flera år sedan och det var också intressant. Men gruvorna i Wales har ju en mycket äldre historia. Har läst en del böcker om hur livet var i gruvorna och om barnen som jobbade där. Skulle gärna vilja komma till en gruva här och åla ner och få se och veta mer.
Stort tack för jättefin info och alla bilder.
Önskar dig en fin första advent.
Ja, här finns mycket historia under mark.
Du är djärv du, villa åla dig i gångarna där,oj,oj!
Trevlig helg!
Intressant allt du berättar och människan är fantastisk. Tror att kamratskap och vänskap betydde mycket i farorna och vi människor kan vänja oss vid mycket och tur är väl det. Ha en fin advent, du har säkert hört om snövädret här men det blev i alla fall ljusare 🙂
Denna gruvhistoria är så fascinerande, intressant och hemsk, men ändå finns det positiva saker med den också.
Har inte hört talas om snöovädret,men nu vet jag.
Trevlig helg!