WALES – REMEMBRANCE DAY, POPPY DAY, STILLESTÅNDSDAGEN

Det har blivit weekend och lördag, därmed också dags för ett nytt blogginlägg. Idag blir det om 1:a världskriget.

Poppy  Day – Remembrance Day söndag 8 november och Stilleståndsdagen 11 november

Den 11 november 2020 är det 102 år sedan 1:a världskrigets slut. Kanske uppmärksammas det inte så mycket i Sverige eftersom landet var neutralt, men i UK tas det upp mycket.

8 november och 11 november, varför båda datum? I UK gör man med denna dag som man gör med midsommar i Sverige, flyttar firandet till närmste helg. Så i år firas 11 november söndag 8 november. Även om det i år inte blir något större firande p g a Corona…

…Vallmodagen – Hågkomstdagen. Kallas i Sverige också Stilleståndsdagen och är  en minnesdag för att hedra de som dog under I:a världskriget. Uppkom efter kriget som tog slut 11 november 1918, 11:te timman, 11:te dagen, 11:te månaden.
I UK bär många en röd pappersvallmo i knapphålet eller som brosch, alla från folk på gatan till nyhetsuppläsare i TV…

…vallmons betydelse kommer från dikten ”På Flanderns fält”. Den valdes också därför att den blommade på några av de värsta slagfälten i Flandern under 1.a världskriget och dess röda färg symboliserar blodet från slagfälten. Vallmon ses också av många som hoppets symbol!
Man brukar också ha 2 min tystnad kl 11…

 

 

   

…runt omkring i Europa och på många ställen i UK finns dessa typ av monument över stupade i olika krig. Något vi är förskonade från i Sverige…

 

1:a Världskriget

28 juli 1914 – 11 november 1918

Ett fruktansvärt krig med alla världens stormakter inblandade. Alla har vi läst om detta i skolan, men med tiden har vi också glömt bort mycket av 1:världskriget i skuggan av det andra.

Mer än 70 miljoner soldater, varav 60 miljoner européer gick ut i strid. Varför? Ja, det finns inget enkelt svar, men jag ska ta upp några anledningar här.

Världen hade krympt genom kolonialiseringen och man hade mer och mer kontakt med tidigare främmande länder långt borta. De europeiska makthavarna stred om landområden långt utanför Europa och man såg sig själva som mer värda än människor i andra delar av världen. Detta bidrog till att hela världen kom att stå i brand.

Den utlösande faktorn var mordet på ärkehertig Franz Ferdinand av Österrike utfört av den serbiske nationalisten Princip. Detta var ju inte anledning till krig, men den sista lilla gnistan som fick elden att brinna.

Det hade jäst länge bland dåtidens stormakter med ständiga mindre krig mer eller mindre hela tiden. Makthavarnas girighet efter mer makt och mer landområden fick en hel värd att lida.

Med olika mer eller mindre inkompetenta regenter på tronerna i Europa kungahus sköttes ländernas politik på ett mycket dåligt sätt. Regenter som trodde sig var gudar och maktfullkomliga vill ha mer och mer. Dessutom var många av dem släkt med varandra, så inaveln bland kungahusen gjorde kanske också sitt till med mindre intelligenta beslut.

I Storbritannien sitter kung George V på tronen, i Tyskland kejsare Wilhelm II och i Ryssland Nikolaj II. Kung George var kusin med dem båda och utseendemässigt är de skrämmande lika. Nikolajs mamma Dagmar och Georges mamma Alexandra var systrar och danska prinsessor. Wilhelms mamma var Victoria som var brittisk prinsessa och hennes bror var Georges pappa. Rörigt? Javisst, men detta var inte de enda släktskap de hade!

De stora länderna kom att dela upp sig i grupper som hjälpte varandra. Ententen med Storbritannien, Frankrike och Ryssland och Trippelalliansen med Tyskland, Österrike-Ungern och Italien. Andra mindre länder höll ofta på någon av dessa grupperingar och kommer med i kriget.

Mer än 9 miljoner soldater dödas under kriget. Många av den i skyttegravarna i Verdun och Somme, dessa helvetens träsk med avföring, blod och döda människor och stanken därifrån säjs varit hemsk.

Det man gärna också glömmer bort är att även på de förlorades sida fanns mammor som miste sina söner. Ofta fokuseras allt på den vinnande sidan eftersom det alltid har varit vinnarna som skrivit historian. Om man nu kan säja att det finns vinnare i något krig, alla är egentligen förlorare.

Detta fasansfulla krig på alla fronter trodde man skulle bli en varning att inte upprepas, men vad lär vi oss människor av historian? Bara 21 år senare startar 2:a världskriget!

Detta blev en liten enkel sammanfattning, det har ju skrivits hyllmeter om detta krig och det ska vi inte göra här. Men kanske denna lilla inledning kan inspirera att läsa vidare på andra ställen. Det finns så många anledningar till krig, jag har bara skrivit om några få som jag själv tycker är viktiga. Alla siffror som nämns stämmer kanske inte heller exakt. Det finns så många olika uppgifter.

Snart slut på lockdown

Ja, nu är det äntligen bara 3 dagar kvar till lockdown är slut, på måndag får vi friheten tillbaka. Även om det inte betyder särskilt mycket för mig.

Jag är bara oroligt för att folk börjar fira detta helt vilt och at det går över styr igen. I torsdags gick ju England in i lockdown och nu känns det en liten oro där jag bor nära gränsen till England att alla i närheten i England kommer över till det fria Wales där affärer, pubar m m är öppet, medan de är stängda i England.

Trevlig weekend och ta vara på er och håll avstånd!

Det här inlägget postades i Socialt. Bokmärk permalänken.

64 kommentarer till WALES – REMEMBRANCE DAY, POPPY DAY, STILLESTÅNDSDAGEN

  1. Var tvungen att leta upp dikten, På Flanders fält. Den är så vackert skriven.
    Lockdown…ja vad ska man göra? Inget lockdown här men restriktioner och all denna oro att hantera när man är tvungen att röra sig i folksamlingar. Bara att göra det bästa möjliga av situationen.
    Ta väl hand om dig!
    Och ha en fortsatt fin dag!

    • Lena i Wales skriver:

      Visst är dikten fin.
      För mig som pensionär är det lättast att hålla sig borta så mycket som möjligt och känna att man har gott samvete för detta.
      Trevlig dag till dig också!

  2. Blomsterbönan skriver:

    Jag har sett i vallgraven på Tower of London att de satt i poppies i keramik, en för varje soldat som dog under 2:a världskriget (ev båda krigen, minns inte riktigt vad det stod). Det är så rött, så många liv till spillo!

    Jag har släkt i London, nu är de äldsta runt 85, och en av dom har berättat att de bodde på Bletchley park för att pappan jobbade där. Familjen visste inte vad pappa gjorde förrän på 80-talet för ”under kriget frågade man inte vad nån jobbade med”. Pappa knäckte koder och utvecklade ett eget system. Nu håller några historiker /forskare på att skriva en bok om honom. Jag känner faktiskt att jag är lite stolt över släktskapet! Jag är även släkt med en väldigt halvdan skådespelare, är inte lika stolt över det 🙂

    Jag har tänkt på det om man läser om våra egna kungar och ”fint folk” i Sveriges historia att det är inte konstigt att en del var vansinniga, det var väldigt mycket inavel även här. Kanske nåt sånt som pågått i USA också, enligt Aftonbladet går presidenten just nu runt och skriker och är stridslysten. Hoppas nån gömt koderna till avfyrningsknappen.

    Covidläget i Örebro är nu illa, illa!
    Ha en trevlig lördag!

    • Blomsterbönan skriver:

      Googlade lite, det är de som dog under första världskriget som hedras i vallgraven på Tower of London

    • Lena i Wales skriver:

      Jag har sett dessa vallmo på TV, men inte i verkligheten, från 1:a världskriget.
      Ja, hemskt med alla dessa människoliv till spillo.
      Bletchley Park är välkänt här nu och alla sammanknippar det med kodknäckare. Att vara släkt med någon som lyckats där är verkligen något att vara stolt över.
      Vår svenska historia är inte fri från galenpannor i de övre skikten, tyvärr. Och det var mycket inavel.
      Trump, man vet aldrig vad han tar sig till. En farlig man.
      Så tråkigt att ang Coronaläget i Örebro. Ta det försiktigt!

  3. Krig är nog det mest fasanfulla som kan hända…..Och du har helt rätt, det finns inga vinnare bara förlorare!
    KRAM/Susie

  4. vi göteborgare firade Gustav Adolfsdagen och åt en bakelse, jag besökte Chelsea Flower Show 2014‏ i London, mycket krig bland blommorna, köpte två vallmo av emalj som minne att ha i trädgården.

    • Lena i Wales skriver:

      Tänk det hade jag helt glömt bort att det var Gustav Adolfsdagen. En bakelse, mums! Det hade jag också velat äta.
      Jag såg dessa när jag var där 2018, men hade svårt att frakta tillbaka den hem till Wales, men var sugen att köpa en.

  5. snicksnack71 skriver:

    Tack för lite intressant men skrämmande historieläsning på en lördagsmorgon. I skuggan 2:a världskriget hamnar första så långt bort.
    Ha en fin lördag
    Kram Kajsa

  6. Jo det var inga roliga kusiner – tyske varianten gjorde kanske ändå mest skada med anlednng av 1a världskriget. Det gick ganska många bra historiska filmer om dem alla tre (och kriget) i samband med 100-års firandet av dess slut 2018.
    o jag tycker mig ha förstått tt vallmo och vallmofält är nära sammankopplat till just första världskriget. Varför? Jag har vekligen ingen aning. Ska bestämt googla om det nu.
    Ha en fin helg!

    Vänligen,
    Lena

  7. Anita skriver:

    Det är alltid så intressant med dina inlägg Lena och även med kommentarerna du får. Läste med intresse den spännande kommentaren från Blomsterbönan. Och jag gick även in och läste dikten ”På Flanderns fält” som Christina skrev att hon gjort i sin kommentar. Det kommer säkert att komma fler intressanta kommentarer, kanske medan jag håller på som mest och skriver min.

    Vi var i London ett år runt firandet och det var röda vallmor överallt. I skyltfönster, vid monument mm. Och på tal om första världskriget. Jag har flera gånger besökt the Lost Gardens of Heligan i Cornwall vars historia är väldigt fascinerande. Den ägdes av familjen Tremayne och var en blomstrande gård, självförsörjande gällande grönsaker och med växter från hela världen. Vid utbrottet av första världskriget gick alla manliga arbetare (22 st) ut i kriget och stred på västfronten. Familjen fick tillbaka gården från krigsministeriet 1919 men endast 6 av 22 anställda överlevde och återvände till Heligan. Nu blev det svåra tider och familjen hyrde ut gården men de som hyrde hade inte råd att behålla de anställda och gården förföll. År 1990 påbörjade Tim Smit och John Nelson ett enormt arbete med att rusta upp gården som nu resulterat i en helt makalös trädgård. När dom startade fick dom i princip hugga sig in med machete. Det var som slottet i Törnrosa. Djupt i jorden hittade dom också rester från köksträdgården och när dom grävde där började det plötsligt gro köksväxter där fröna legat och vilat i jorden i alla dessa år. Helt fascinerande att tänka på. Och den guidade visningen jag gick på där allt detta berättades var också fascinerande. Ville inte den skulle ta slut 🙂

    Oj, det blev en betydligt längre kommentar än jag tänkt mig. Hoppas det kommer att gå bra när er lockdown hävs men det låter väldigt oroande med att det kan komma över folk från engelska sidan till era pubar och affärer. Smittan ökar här också och det är oroväckande.

    En fin helg till dig Lena!

    • Lena i Wales skriver:

      Tack Anita!
      Ja, det är alltid roligt med kommentarer och de som kommenterar och ger åsikter och information. Så glad för alla kommentarer.
      Jag gick in googlade på Lost Garden of Heligan, trodde inte jag visst något om den, men när jag ser bilderna vet jag att jag läst om den och sett bilder. Fantastisk historia och enormt arbete. Vi har en trädgård, betydligt mindre, med liknande historia inte så långt från mig.
      Nu är det bara 3 dagar kvar, sedan kan jag se folk på avstånd utomhus igen. Ser fram emot detta.
      Sköt om dig!

    • Blomsterbönan skriver:

      Googla gärna på Ralph Tester, kodknäckaren. Hans son 85-årige Sven är väldigt intressant att prata med. Han har varit med om allt man läser om, kommer ihåg blitzen i London, The Great Smog och sjöng på drottning Elisabeths kröning bl a . Han såg det mer som en bestraffning än ett privilegium, det var som tack för ett stipendium han fick vara med och sjunga . 18 år och tondöv!

  8. Märtha skriver:

    Första världskriget uppmärksammas inte så mycket i Finland, händelserna i Ryssland gjorde ju att politikerna här såg chansen till ett självständigt rike, men kort sagt, alla ville inte riktigt så. Och så hade vi ett eget litet krig med många namn och en hel del blod och med sår som blödde länge. Det kriget berörde inte mina hemtrakter och min lilla släkt, men här i landets sydliga delar hände mycket. Usch. Och så kom ju pandemin ovanpå det, spanska sjukan, i hela Europa. Råden var desamma som nu… Solen skiner, vem påstod att november alltid är grå och blöt? Ha det gott!

    • Lena i Wales skriver:

      Så intressant när du skriver om Finlands historia. Så olik den svenska. Tänk vad ni fått utstått genom åren, även från Sveriges sida.
      Härligt med lite sol, det behövs i denna mörka tid.
      Ha det gott!

  9. Geddfish skriver:

    Krig är bara så hemska. Mina föräldrar levde med både första och andra världskriget. Jag har då alltid varit rädd för ett tredje.
    Min mormor plus den yngsta dottern på tio månader dog 1918 i Spanska sjukan. Mamma, äldst i syskonskaran på fem, var blott tio år då.
    Jag läste dikten om Flandern och vallmon, så berörande. Jag har varit i Normandie också och besökt kyrkogårdarna och alla minnesmärken.
    Tack för ett intressant inlägg, Lena, var rädd om dig. Kram!

    • Lena i Wales skriver:

      Krig är av ondo och så många som får lida.
      Mina föräldrar också, även om de var små under det första.
      Jag har aldrig hört att någon i min släkt dot av Spanskan, lite konstigt faktiskt.
      Take care!
      Kram!

  10. Ingrid skriver:

    Jag hoppas verkligen att folk tar det lugnt nu är de släpps fria igen!
    Måtte det snart komma ett vaccin så att livet så småningom kan återgår till det normala. Som gammal känner man att värdefull tid till ett meningsfullt liv stjäls ifrån en. Kommer jag att kunna resa någonstans igen, eller är loppet kört? Och det här att sitta mer eller mindre i karantän är så tråkigt och ensamt. Och julen! Hur blir det med den? Påsken ställde vi in och midsommarfirandet också, för att inte tala om min 80-årsdag. Ska vi nu tvingas ställa in julbordet, mina tre barns födelsedagar, advent och så själva julen också? Får jag uppleva en jul till?
    Förlåt snälla Lena! Det här blev en deppig kommentar, men så känner jag just nu.
    Kram, Ingrid

    • Lena i Wales skriver:

      Risken finns att folk börjar fira sin frihet och det går överstöp igen. Lite rädd för detta.
      Förstår dina tankar, men kan nog bara säja att jag trots allt tror på framtiden, däremot vet jag inte när framtiden kommer.
      Julen närmar sig, men fortfarande drygt en och en halv månad kvar, hur det ser ut då vet vi inte ännu, allt vänder ju så snabbt från någorlunda till dåligt, så kanske kan det också gå åt andra håller.
      Ingen lätt tid vi lever i.
      Stora helgkramar till dig!

  11. Marit skriver:

    Så flotte minnesmerker over 1. verdenskrig. Den blir ikke markert her, for Norge var ikke aktivt med i den krigen. Her blir veldig mye stengt ned akkurat nå, og smitten øker veldig så det er derfor mye blir stengt ned nå. Ha det godt!

  12. Ama de casa skriver:

    Här ska vi få besked om det ska stramas åt ytterligare. Det får vi på måndag, då när ni får lite större frihet igen. Jag håller tummarna att det inte blir en sån där hemskekarantän som vi hade i våras när vi inte ens fick gå ut och gå…

    Ha det gott!
    PS: Kanske borde det vara 11 tysta minuter den 11:e klockan 11? Men det blir nog för jobbigt att knipa så länge skulle jag tro.

    • Lena i Wales skriver:

      Jag håller också tummarna för er att det inte blir denna totala locksdown. Jag var ju i Spanien då och det var inte roligt. Bara att man kan få gå utom hus som den lockdown vi är ,i gör så stor skillnad.
      Jag skulle nog också ha problem med 11 minuter 😀.
      Ha det bra!

  13. Madame skriver:

    Det er smukt, at man stadig holder 2 minutters stilhed for at mindes 1. verdenskrig.
    Dejlige billeder og spændende at læse!
    Hvor bliver det godt, når I får friheden tilbage på mandage.
    Ha’ en rigtig god weekend, Lena

    • Lena i Wales skriver:

      Ja, här uppmärksammas stilleståndsdagen stort.
      Ser fram emot att se människor utomhus och på avstånd.
      Ha de godt!

      • Eva Ranner skriver:

        Tack för intressant historielektion! Remembrance day kände jag väl till men däremot inte dikten ”På Flanderns fält”. Så även jag googlade fram texten. Vi brukar vara på Kreta den här tiden på året och inte så långt från den engelska krigskyrkogården, som våra engelska vänner besöker denna dag. Vi har också varit där. Vackert – men så sorgligt med alla unga soldater som knappt hann bli vuxna.

      • Lena i Wales skriver:

        Tack Eva, roligt att du gillar mitt historiska inlägg.
        Jag borde ha haft med dikten, men tänkte inte på det när jag skrev inlägget.
        Det uppmärksammas på alla brittiska kyrkogårdar över stora delar av världen.
        Så hemskt med alla dessa människor som förlorar sina liv i olika krig. Varför lär sig mänskligheten aldrig?
        Trevlig helg!

  14. motionochfritid skriver:

    Krig är hemskt, så många oskyldiga som drabbas och verkar inte ta slut här i världen. Corona lika så, hoppas vi får nåt slut på elendet.
    Sköt om dig!

  15. Minton skriver:

    Dikten På Flanderns fält är så vacker och den
    röda vallmon är fin.
    Kramar från oss

  16. Karin skriver:

    Tack för bra sammanfattning och översikt över makthavarrelationerna vid första världskriget!
    Jag har noterat den där vallmon när jag tittat på engelska och även amerikanska (tror jag) nyhetssändningar de senaste dagarna och tänkt att jag skulle kolla varför de bär dem just nu. Och så fick jag förklaringen serverad i ditt intressanta inlägg!

    För några år sedan besökte jag ett annorlunda museum i Ypres, i Frankrike. Det är uppbyggt så att man får en identitet från kriget, tillsammans med entrébiljetten och sedan följer man ”sitt” spår. Säger hejdå till föräldrarna, som ofta är stolta över att skicka iväg sönerna, hamnar på olika slagfält för att till sist (i mitt fall) bli en rad i en rapport över saknade. Gripande och väldigt skickligt gjort.

  17. Helena skriver:

    Så fint att man minns och hedrar alla som led så fruktansvärt på slagfält, i skyttegravar och på andra sätt. Jag läste På västfronten intet nytt i tidiga tonåren och den boken satte outplåniga spår hos mig. Att vallmo används som symbol visste jag inte, måste googla fram dikten.

    • Lena i Wales skriver:

      Jag läste också På Västfronten intet nytt i tonåren, borde läsa om den. Den var så berörande.
      Jag borde haft med dikten, men tänkte inte på det när jag skrev.
      Ha det bra!

  18. Titti skriver:

    Åhh de där vallmokransarna har jag sett i Skottland! Nu förstår jag…
    Intressant inlägg som vanligt Lena!
    Varm höstkram från Titti

  19. Znogge skriver:

    Tack för mycket intressant läsning. Eftersom Sverige var neutrala under båda världskrigen så uppmärksammas inte händelser här på samma sätt och minnesmärken sedan krigsåren är få. Dock finns det ju några men det är mest tack från tacksamma grannländer som bland annat i Helsingborg.

    Skönt att friheten närmar sig men jag tror det är klokt att agera med förnuft och förstånd även fortsättningsvis.

    God lördag!

    • Lena i Wales skriver:

      Så stor skillnad mellan neutrala länder och de som var med vad man uppmärksammar.
      Jag kommer inte att sitta på pubar, shoppa och allt annat, bara träffa vänner utomhus med avstånd. Det känns tryggt.
      Mörkt här i Wales sedan ca 15 minuter denna afton.

  20. Spännande att läsa om! 🙂 Jag hade ingen aning om vallmo-symbolen 🙂
    Skönt också att ni snart slipper lock down och hoppas att folk är försiktiga sen ändå!

  21. skåningen skriver:

    Det finns inga vinnare i krig!
    Sv..Om du aldrig har haft en fördiskare ,då kan du inte sakna en sådan. Bra att du har diskmaskin!
    Kram!

  22. Marika skriver:

    Hej Lena!
    Man uppmärksammar verkligen sina stupade i UK , har följt den stora paraden i London via tv några gånger. Så otroligt många som paraderar för att lägga ner sin vallmokrans. Då jag var på Chelsea flower show, hade man en speciell utställningsmonter med flygplan gjord av blommor och fantastiska vallmon. Dikten hade jag inte sett förut, väldigt vacker.
    Ha det gott /Marika

  23. farfar hebbe skriver:

    Ja måtte vi aldrig mer få uppleva det fasansfulla som krig är.Sorgligt att det pågår i delar av vår värld även idag..Att Vallmo hade den synmbolbetydelsen visste jag inte..Coronan,den verkar ta fart igen,viktigt att följa de restriktioner som ges,covid19 är ju en fiende som inte syns.Haé Kram..

  24. Ditte skriver:

    Väldigt intressant att få en repetition av första världskriget. Stort tack. En del kände jag till, annat har jag känt till men glömt och en del var nytt . Detta med vallmon som symbol kände jag till och jag vet att när vi var på resa med dig i Skottland så besökte vi några monument.
    Håller nu tummarna för att situationen angående lock down och annat tar en väg åt rätt håll.
    Många tankar till dig.

    • Lena i Wales skriver:

      Repetitioner är bra, man kan inte komma ihåg allt, men ju oftare man ser det, ju mer fastnar det.
      Vi stannade till utanför Spean Bridge vid ett högt beläget monument. Du berättade om din pappa där.
      Fr o m imorgon kan jag i alla fall träffa folk utomhus. Blir en stor förändring för mig.
      Skön söndag!

  25. Franska Fikon skriver:

    Så mycket intressant att läsa!
    Vi stötte på dessa vallmoblommor första gången vi turistade i Normandie juni 1991 och då besökte många ställen längs kusten som var centrum för operation Overlord, dvs D-day. Vi hade sett på fransk tv hur prins Charles lade ner kransar på ett par ställen till minne av dagen. När vi kom dit själva några dagar senare fanns det kransar och vallmoblommor av alla sorters material på många minnesmärken och krigskyrkogårdar. På en av stränderna stod det fortfarande (!) en stridsvagn kvar som påminnelse om det vi aldrig får glömma. På den fanns fyra små snidade kors med inristade namn, målande vallmoblommor och datum på fyra män som befunnit sig ombord och som förolyckats. Korsen var gjorda av den enda mannen som överlevde. Han hade tagit sig från Canada för att minnas och hedra sina vänner, själv en man som borde varit runt 80 år. Lång historia för att förklara att vi faktiskt inte alls förstod varför vallmon var en symbol för detta… Men nu har jag fått svar.
    En annan sak vi då också förundrades över var varför all denna ”uppståndelse” för att fira det som skett för 47 år sedan. Men – efter att ha tillbringat mycket tid i Frankrike sedan 2002 så vet vi ju att alla dessa årsdagar firas med tågande och sjungande skolbarn, minnestal, flaggor och kransnedläggelser. Ett bra sätt att aldrig glömma!
    Håll i och håll ut!

    • Lena i Wales skriver:

      Vad roligt att du tyckte det var intressant läsning.
      Fina minnen från Normandie.
      Jag har som reseledare varit många gånger på invasionskusten i Normandie och sett det mesta. Otroligt. Speciellt den amerikanska krigskyrkogården och olika museer, t ex i Arromanches. Också träffat på krigsveteraner på besöka, mycket rörande.
      Så viktigt att inte glömma och därmed inte upprepa detta hemska, fast man kan många gånger undra hur mycket vi lärt av historian……
      Sköt om dig!

  26. Barbro S skriver:

    Tack för intressant läsning. Jag har sett många filmer och serier om första världskriget med alla dess fasor, men som du skriver uppmärksammas detta inte alls i Sverige, däremot fredsdagen för andra världskriget brukar ihågkommas. Här i Sverige ökar också coronafallen, men än ganska lugnt där jag bor. Håller tummarna för fungerande vaccin inom kort.

    • Lena i Wales skriver:

      Roligt att du gillar inlägget!
      1:a världskriget är nästan bortglömt i Sverige, men inte andra.
      Otrevligt med denna spridning, men skönt att det inte är så mycket runt dig.
      De säjer att ett vaccin är klar, tror på det först när jag ser det.

  27. Så fin historielektion!
    Nä, inte många saker som kan firas som vanligt i år inte… 😦

    Som återkoppling på din hälsning hos mig: Jag tycker inte att du verkar leva i sånt ”kaos” som jag tänkte på och rörigt, det har jag också ibland, men jag gillar det inte 😉 Mitt arbetsrum däremot, det kan få vara lite rörigt för där är jag ju kreativ 🙂 😉
    Ha en fin fortsättning på veckan!
    /Maria

    • Lena i Wales skriver:

      Ibland är det roligt att få lite påminnelser om historian, så lätt att glömma.
      Nej, jag lever inte i något kaos. Det skulle jag aldrig klara av.
      Tyvärr sprider jag kanske ut min ”kreativitet” lite väl mycket i huset 😉.
      Ha det bra!

  28. wiolettan skriver:

    Förstår att det är på ett helt annat sätt med hågkomsten och minnen av 1:a världskrigen där, än hos oss i Sverige.
    Intressant inlägg och mycket som jag inte hade en aning om. Sedan är det också extra spännande att se dessa platser eller minnesmärken som det handlar om. Många tragedier handlar det om, inte minst med alla dessa liv som gick till spillo.
    Hoppas att du får en fin vecka och var rädd om dig.
    Kram!

    • Lena i Wales skriver:

      Ja , här var det så många som berördes direkt.
      Vad roligt att du fick ut något av inlägget. Historia är så intressant, men också så lätt att glömma.
      Ja, hemskt med alla människoliv som gick till spillo.
      Var rädd om dig och stora kramar!

  29. Ping: WALES – MONMOUTH 54, besök i en spökstad och om firandet av REMEMBRANCE DAY | Lena i Wales och Spanien

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s