Det har varit härliga dagar med barnbarn här. Fullt upp. Vädret har varit skiftande, sol, men också störtregn och blixtar och dunder…

…ett av barnbarnen var intresserad av att virka, så då lärde jag henne göra luftmaskor och hon gjorde detta fina fotband till mig. Det bär jag nu med stolthet…

…det finns också en hel del garn att välja mellan hos farmor, detta är bara några av dem…

…inte så mycket finns i min trädgård, men…


…min montbretia blommar, fast inte med så många blommor…

…så finns det fortfarande mycket svart vinbär kvar och det har vi plockat till frukosten.
Göteborg 4, Nordstan
Här kan du läsa Göteborg 1, 2 och 3 !

Nordstan är ett stort köpcentrum i stadsdelen Nordstan i centrala Göteborg mellan Centralstationen och Gustav Adolfs torg. Bilden är tagen precis utanför en av sidoutgångarna från stationen.
Mellan stationen och Nordstan går spårvagnar och lokalbussar, men man kan…

…också välja att gå i en tunnel mellan de båda…

…här finns ca 200 butiker och den totala ytan är 306 000 kvadratmeter och har ca 35 miljoner besökare / år…

…Nordstan består av åtta stadskvarter med gågator mellan och var en gång en livlig del av Göteborg. Genom de gamla gatorna, mellan de gamla husen passerade många emigranter som skulle till Amerika, från Centralstationen till hamnen. Vilken skillnad mot idag…

…i början av 1960-talet var Nordstan förslummat.
Banker och byggföretag köpte in alla de gamla kvarteren bestående av 90 fastigheter. 1967 började man riva de gamla husen och projektet var klart i två etapper, 1972 9ch 1973…

…kvarteren finns kvar, men vanliga gator blev gågator med tak mellan byggnaderna och stora portar vid ingångarna…

…gågatorna inne i köpcentret har till största delen behållit sina gamla namn, men ser helt annorlunda ut.
Köpcentret hette från början Östra Nordstan, men i mitten av 1980-talet tog man det enklare namnet, Nordstan. Det gamla namnet använder jag fortfarande av gammal hävd och ohämmad vana.
Jag är ju ingen stor shoppare och undviker detta ställe så gott jag kan, men ibland är man mer eller mindre tvungen att uppsöka vissa affärer. Dessa bilder är tagna kl 10 en vardagsförmiddag, vid andra tider brukar det vara fullt med folk.
Reseledarminnen 1
Jag har ju varit reseledare ute i i stort sett hela Europa under många år, så en hel del har hänt. I denna serie tänkte jag skriva om några av dessa minnen.
Räkna passagerare
En av reseledarens uppgifter är att räkna in att alla passagerare är på plats i bussen innan vi lämnar platsen. Det är enkelt när bussen är full, men också lätt när den är nästan full. Man räknar lediga säten. När de däremot är halvfull är man tvungen att räkna in varje person.
Ibland kan någon fattas och man får vänta, med det är däremot ganska ovanligt att man är för många, men det har hänt.
Detta hände på en dagstur. Vid vårt första stopp vid en vägkrog med fler bussar räknad jag in och det var en för mycket. Naturligtvis trodde jag att jag räknat fel, gjorde om det och visst, det var en för mycket. Eftersom det var första stoppet hade jag inte lärt mig alla ansikten i bussen ännu, utan tyckte det var bäst att höra mig för om det kanske fanns någon ombord som inte skulle vara där. Ingen gav sig tillkänna. Jag känner ju inte igen alla mina passagerare, men de har ju egentligen bara ett ansikte de bör känna igen och det är mitt. Så jag frågade om det var någon som inte kände igen mig. Då reser sig en herre i mitten av bussen och tittar på mig och säjer:
-Nej, dig känner jag inte igen. Har du gått på fel buss eller?
Så var det problemet löst och vi kund fortsätta.
Trevligt sommarveckoslut!
Underbart att lära barnbarnen, och bära deras alster. Jag var enda mamma som använde mina barns pärlhalsband på föräldrarmöten, och förskolefröknar var glada 🙂
Räkna passagerare är inte min starka sida, glömde ett av fyra barnen på stranden och fick vända tillbaka… 😳
Förslummad om Nordstan 1970 är lite starkt, pittoreskt kanske, tur att alla hus inte revs i Haga, som göteborgarnas och turisternas favorit, min kompis bodde i lägenhet med toa i svalen, kakelugn, riktigt gemytligt i Haga 1970, fortfarande bevarat. Gårda är bevarat, än, vi får se (du har ju nyss besökt Allingsås med alla fina trähus).
Jag älskar att bära deras fina fot- och armband. En stolt farmor.
Jag glömde min son i sulkeyn i en bokhandel i Alingsås en gång, men kom på det när jag gått ca 20 m.
Ja, tur att de inte rev Haga. Jag bodde med ett typ 20-handskontrakt eller liknande där på 70-talet också.
Vilket fint fotband du fick och så fin din montbretia är. Såna hade jag i trädgården på Stenstugu, men jag tror inte att de finns kvar längre. Jag kanske skulle ta och skaffa några här.
Kul busshistoria! Jag var på en bussresa där reseledaren åkte ifrån en resenär i Nynäshamn och inte upptäckte det förrän vi var i Stockholm. Vi fick en extra busstur runt om i stan i väntan på att eftersläntraren skulle dyka upp.
Ha en fin helg!
Kram, Ingrid
Montbretia är fina.
Min stora fruktan att missa någon passagerare. Än har jag inte gjort det, men lämnat när folk inte dykt upp, det har jag gjort.
Söndagskramar!
Jag har nog aldrig varit i nordstan när det varit så tomt. Underbart reseminne.
Man måste komma dit innan affärerna öppnar.
Jag har mång reseminnen, fotsättning följer.
Vilken bra lösning där på bussen. Det tar ju tid att få ett ansikte på alla i gruppen medan resenärerna bara behöver hålla reda på ett fåtal.
Vilket fint fotband barnbarnet gjorde till dig!
Trevlig lördag!
Mycket händer när man är ute och reser.
Älskar mitt fina fotband.
Skön söndag!
Att ge och att få handlar det många gånger om vad gäller barnbarnen. Man lär dem saker och så kommer ett fint färdigt fotband tillbaka som gåva. Ljuvligt!
Tack igen Lena för ett trevligt inlägg! 🙂
Ja, det är ett ge och ta, så härligt.
Ha det fint!
Vilket fint fotband. Och i den röda färg som passar dig så fint också.
Nordstan har jag besökt flera gånger vid mina resor till Göteborg när jag gick olika IT-utbildningar där.
Kul tema att du berättar om olika reseminnen. Skrattade gott åt mannen som inte kände igen dig. Vilken smart lösning du kom på för att få reda på vem som var på bussen som inte skulle vara där. Råkade ut för något liknande när jag åkte till Kroatien. En kvinna stod bredvid mig vid busshållplatsen och tyckte jag hade väldigt mycket bagage med mig. Själv tyckte jag inte det var speciellt mycket med en liten resväska för 8 dagar men hon sa att hon alltid reste med minimalt bagage och det gjorde hon verkligen. När vi kom ombord och reseledaren ropade upp alla utom henne och hennes väninna så förstod hon att hon gått på fel buss, hon skulle ut på en dagstur och då förstår jag att hon tyckte jag hade mycket bagage med mig.
Kram och fin helg till dig!
Älskar mitt fina fotband.
Det brukar vara mycket folk i Nordstan, men innan affärerna öppnar är det lugnt.
Tack för din resehistoria! Har varit med om liknande😊.
Söndagskramar!
Smart sätt att räkna! Jag var på en rundresa med buss genom Europa för många år sen där en man alltid var försvunnen när vi skulle åka. Reseledaren var mycket tålmodig men när mannen saknades när vi skulle åka av färjan i Danmark på väg hem brast tålamodet och ingen tyckte det var det minsta märkligt. Önskar dig en trevlig söndag!
Tack för ditt reseminne.
Som tur är finns det väldigt få som denna man.
Skön söndag!
Trevligt med barnbarnet på besök och roligt att du kunde lära henne att virka- Och så fint ftband du fick-
Ler när jag läser om hur du räknade passagerare. Tror vi är många som gör så. Smidigt och det går snabbt.
Har dock aldrig haft för många resenärer. Inte för få heller. Bra så!
Önskar dig en fin helg.
Har varit så härligt att ha de små här. Jag är så glad för mitt fotband.
Du har ju också en hel del erfarenhet som reseledare och säkert mycket att berätta.
Skön söndag!
”Olenkohan minä se sama ihminen joka äsken kävi täällä?” är en replik som jag kommer ihåg från den tiden när det fanns ett gäng som gjorde roliga och nästan helslöa humorprogram i TV i Finland. Det var alltså en karl som kom in på en restaurang (tror han hade blivit utsparkad) och frågade ”Är jag måhända den person som var här för en stund sedan?” ### Jag är inte heller någon shoppare, och köplador är något som nästan får mig att må illa. Basarer utomlands kan däremot vara intressanta – – nej, min upplevelse i Sarajevo skall jag inte ta här! Kunde nästan bli ett inlägg… Har många på lut nu, men tiden saknas!!! Ha det gott!
Tack för din TV-berättelse😊.
Roligt om jag kan ge dit inspiration till ett inlägg, kommer kanske när tiden ges.
Önskar dig en fin söndag!
Jag är ingen shoppare alls, vi har en lista i köket och när den dagen kommer att vi MÅSTE ha hem nåt så åker nån av oss och fixar allt på samma gång, oftast tidigt på morgonen eller sent en tisdag kväll. Jag skulle se en tur till det stora, gula varuhuset i Halland som ett straff snarare som ett nöje. Min kollega firade sin 50-årsdag där….Vi är alla olika.
Härliga blommor! Roligt att få ta del av reseminnen, anar att det finns en hel del.
Roligt att det finns fler ickeshoppare.
Jag skulle kunna tänka mig att åka till varuhuset i Halland för att se det som en studieresa. Skulle faktiskt vara ganska kul att se hur det är i verkligheten.
Ha det fint!
Hej Lena!
Där har jag snurrat ett antal gånger, i väntan på att tåget skulle ta mig hem igen. Eller gått igenom på morgnarna från hotellet på väg till Älvsnabben, för att ta färjan till något av Volvos anläggningar. En lugn och skön start på morgonen i stället för att sitta i bilkö.
Min farmor lärde mig att virka, så trevligt för ditt barnbarn, och att få resultatet i present, så fint.
Ha en skön söndag /Marika
Älvsnabben är ett bra transportsätt.
Det var så roligt att sitta och virka med barnbarnet, hon var så entusiastisk och glad fr hur bra det gick.
Skön söndag!
Fnissade när jag läste om bussräkningen!
Jag har nog varit i Göteborg en 5-6 gånger och två av dom var med bonsaisällskapet. Den sista var otroligt rolig – och annorlunda. Min kusin (som var sekreterare) och jag (som var redaktör) tog tåget ner till ett årsmöte med utställning. Det hade anordnas en båttripp med räkor och vi var väl 30-40 pers men…några färska räkor fick vi inte, dom var slut!? 😦
Vi åkte till nån ö med en trevlig restaurang (Marstrand?) men fick inte vara där längre än en halvtimme innan vi skulle tillbaka. Då serverades det upptinade frysta räkor som inte alls var goda. 😦 😦
Tillbaka på kajen igen så skiljdes alla åt och gick till sina respektive hotell. Monica och jag ville däremot inte att kvällen skulle vara slut och när vi fick reda på att det var nåt ”jazzjippol” med massor av folk på kajen så valde vi att besöka båtar med musik. 🙂
Vi hamnade till slut med ett bröllopspar vars gäster bodde i småbåtshamnen och som firade på en stor båt. Där hade vi som enda Stockholmare otroligt trevligt med alla Göteborgare – som sägs inte gilla oss från storstan – och kom inte tillbaka till hotellet förrän vid 5-tiden på morgonen. Som tur var hade vi inte fått i oss nån alkohol på natten (jag gillar inte öl) så vi var faktiskt riktigt pigga på morgonen vid 8 när vi skulle upp och till årsmötet. Men på hemresan med tåget sov vi hela vägen….. *fniss*
KRAM/Susie
Roligt att mitt lilla reseminne kan ge lite glädje.
Allt blir inte som man tänkt sig, men kan bli bra eller t o m bättre än man trot. Tack för din historia.
Kramar och skön söndag!
Hahaha … ”rolig” gubbe 😀 😀 😀
Nordstan, jag får en klump i magen när jag läser eller hör det namnet, säkert pga allt man läst som hänt där
Gillar din Montbretia, kanske jag ska se om jag hittar en sådan ❤
Ja, det finns en del kul människor 😊.
Montbretian är fin.
Nu har jag läst tillbaka en hel del, ville ju så gärna läsa om Alingsås.
Jag har varit en del sjuk med feber så jag har inte orkat längre berättelser. Vilket fint fotband du fick ❤
Varm kram!
Tråkigt att höra att du inte varit kry. Jag fb message dig under veckan.
Massor av kramar och krya på dig!
Vilket fint fotband du fick! 😀 Mysigt att hänga med barnbarnen 🙂
Så fint din montbretia blommar! 😀
Ja, det fotbandet är jag så glad för och bär det fortfarande, även i duschen.
Det där med att vara reseledare har sina sidor. Jag är fortfarande höger-vänster-förvirrad efter alla år då jag stått baklänges i en buss och gjort en gest med vänster arm och sagt: ”Här till höger ser ni nu…” För från resenärernas håll sett är det ju höger. Men ett kul jobb är det ju onekligen!
Det är i sin helhet ett jätteroligt jobb, men långa dagar och mycket borta hemifrån.
Känner igen höger och vänster😊.