SVERIGE – ALINGSÅS 5, DROTTNINGGATAN och RESELEDARMINNEN 2

Lördag igen! Idag lite mer från Alingsås och fortsättning med reseledarminnen, vilka verkade vara populärt för en vecka sedan.

Alingsås 5, Drottninggatan

Tidigare inlägg från Alingsås : 1, 2, 3 och 4.

Som många andra städer har Alingsås en Kungsgata och en Drottninggata. Dessa ligger parallellt med varandra i stadens centrum.

Kungsgatan är bilfri affärsgata, medan Drottninggatan har enkelriktad trafik och bara några få affärer.

Ovan några av de vackra husen, dessa med torn och vackra fönster

Vi tar en promenad längs gatan och tittar på diverse byggnader…

…stora delar av gatan har kvar sin gamla träbebyggelse, men även som man ser lite av på höger sida av bilden, nyare träbyggnader…

…vackra trähus med de traditionella planken och portarna…

…här har det troligen länge funnits någon sorts affär på hörnet…

…inte bara affärer i marknivå, utan också ännu lägre ner.

I huset till höger fanns länge en av stadens bagerier, Therns bageri…

…här ligger Balders hage som jag kommer att skriva om i samband med innergårdar senare.

Många alingsåsare kanske undrar varför jag väljer Drottninggatan, där finns ju knappt några affärer. Kanske just därför jag väljer denna gata, med massor av affärer glömmer man lätt bort att titta på byggnaderna, här finns de fina trähusen och få störande affärer.

Reseledarminnen 2

En fortsättning om mina reseminnen som reseledare över stora delar av Europa under många år.

Här kan du läsa tidigare reseminnen!

Frimärken

Ett ständig återkommande problem under resorna har varit frimärken! Numera skrivs inte så många vykort, så problemet är mindre.

Var får man tag i frimärken? Var postar man korten? Ständiga frågor.

Problemet med olika valutor försvann till stor del med Euron, vilket var så skönt för en reseledare. Tidigare var man tvungen att stanna vid varje gränsstation för att ge passagerarna möjlighet att handla upp de sista småpengar i landets valuta.

Ofta är det tyvärr så att alla som säjer vykort, inte också säljer frimärken. En del hotell har denna service, men inte alla, så problemet kvarstod. Det skulle varit bra om man kunde använda samma frimärken i alla Euro-länder, så samma sätt som pengarna.

Jag har alltid varit mycket noga med att gå igenom hela resans program i början av resan och varje eftermiddag nästa dags program, länder vi ska åka genom, ställen vi besöker m m. Vid varje gränsövergång nog peka ut att vi bytt land och pratar allmänt om landet.

Vid ett tillfälle hade ett par i min grupp inte riktigt kläm på det där med olika frimärken i olika länder. Första natten bodde vi i Bremen i Tyskland. Nästa dag åkte vi vidare genom Holland mot Belgien. En bit in i Holland frågar de mig var de kan posta sina vykort. Jag tyckte det var lite konstigt att de redan skulle hunnit köpa kort och frimärken, så jag frågade dem var de fått tag i det. Svaret blev: I Bremen. Jag försökte då förklara att vi nu har lämnat Tyskland och att det är holländska frimärken som gäller. Men de kan ju alltid posta dem på vägen hem, då vi också åker genom Tyskland. Det tyckte de var en bra idé.

Vi kommer så fram till vårt hotell i Belgien och samma par kommer med samma fråga. Var kan vi posta våra vykort? Nu är jag lite förberedd och ber att få titta på frimärkena. Ja, naturligtvis är de holländska. Ytterligare en gång försöker jag förklara att frimärkena inte gäller eftersom vi nu är i Belgien. Det bästa att göra nu är att klistra på ett nytt belgiskt frimärke som jag vet säljs på hotellet. De är nöjda med mitt svar och går vidare.

Nästa dag har vi kommit in i Frankrike och är på väg mot Paris. Samma par igen med samma fråga igen, var postar vi korten? Ytterligare en gång ber jag att få se på frimärkena. Samma upptäckt igen : denna gång belgiska frimärken, men dock nya kort, så jag förutsätter att de redan postat de holländska korten med nya belgiska frimärken i Belgien. Samma svar igen från min sida: klistra på nya franska frimärken. De är glada för denna upplysning, men tycker att det blir dyrt med alla dessa frimärken.

I Paris lyckas de på något sätt få tag i parisiska vykort, franska frimärken och dessutom posta dem i Paris. Problemen verkar var till ända. Men icke, sa Nicke. Vi lämnar Frankrike och åker in i Luxemburg, där vi stannar för tankning. Samma par, samma fråga. Denna gång franska frimärken i Luxemburg. Samma svar. Nu måste det väl till sist ta slut. Hur många vykort kan ett par skicka? Nä då, när vi åkt över gränsen från Luxemburg till Tyskland kommer samma par med nästa fråga. Kommer vi inte att åka genom Belgien och Holland igen? De har nämligen sparat korten och frimärkena från vägen ner. Precis som jag sa. Visst sa jag det i Tyskland, men inte i Belgien och Holland. Jag tar korten, köper tyska frimärken för egna pengar och klistrar på, utan att ge någon mer kommentar. Egentligen hade jag nästan lust att bara kasta iväg både korten, frimärkena och passagerarna, men avstod från detta illdåd. Hoppas alla korten kom fram!

Jag pratade vänlig med dem senare på hemresan om alla dessa vykort de skickat. Jo, det var till släkten, men de flesta till sig själva. Till sig själva!? Ja, det är så trevligt att få fina kort med posten när man kommer hem och fina frimärken också! Det var ett under att jag inte exploderade just då!

Trevligt veckoslut!

Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

54 kommentarer till SVERIGE – ALINGSÅS 5, DROTTNINGGATAN och RESELEDARMINNEN 2

  1. inte har man tid att skriva vykort… konstigt att man hade det förr…
    Fast jag skickade ett till mig själv från st Ives, klistrade frimärke, skrev namn, men inte adress… så det kom inte fram…

  2. Marit skriver:

    Sånne gamle trehus er så vakre, og sånne ble bygd her også for lenge siden.

    Ha det godt!

  3. Ingrid skriver:

    Tack för ett gott skratt Lena! Vilket tålamod du hade med de där vykortsskickarna. Jag förstår att man får vara tålmodig som reseledare, men där utmärkte du verkligen dig. Jag har skrattat högt!
    Ha en fin helg!
    Kram, Ingrid

  4. marbellatanten skriver:

    Kul att skicka vykort till sig själv 😀
    Jag skickade faktiskt ett vykort och ett minipaket för en vecka sedan (dock inte till mig själv), men det verkar som om inget av de har kommit fram till mottagarna, inte i skrivande stund 😦 . Undrar hur lång tid det tar? Posten frågade om jag ville ha tracking nummer, jag sa nej, skulle kanske haft det iallafall … hmmmm …

  5. Vykort gillar jag, både att skicka och att få så, mina närmaste vänner skickar alltid till mig. Det mest udda vykortet fick dock en väninna till mig.
    Vi var 3 som åkte till USA på semester 1968. Vi hade en mycket nära vän med oss och han skulle skicka ett vykort till sin syrra som var en god vän till oss båda. Sune som umgicks mycket med henne och med sina föräldrar hade dock inte talat om var han skulle åka (!?), utan sa att han var på jobb nånstans i Sverige.
    Så på vägen från NY till LA så skulle han äntligen få iväg ett vykort – som jag trodde talade om var han var på semester. Det var lite ovanligt på den tiden. Men vi satt och snackade och han skrev kortet väldans fort – och där stod; ”Håll färgen! Sune” Det var allt!!
    Eftersom vi bodde i samma rum på motellet för att tjäna in pengar så gick Rolle och la sig tidigt – han körde bilen – medan vi satt och snackade. Det var två dubbelsängar i rummet och till Rolles säng gick en kabel. Så Sune kollade och såg att det var en anslutning till en massagefunktion i sängen. Sune – som älskar alla typer av practical jokes – la i pengar och startade det som han trodde skulle väcka Rolle. Men…kabeln gick vidare till Sunes säng så han fick under en timme ligga i en skakande säng. Massagen gick inte att stänga av….. Rätt åt den kluriga gubben! 🙂
    KRAM/Susie

    • Lena i Wales skriver:

      Du får mig att skratta, tack!
      Du har varit med om många kul grejer på dina resor. Kanske något att skriva om på bloggen, reseminnen, du också? Det är bra inlägg man kan skriva när som helst och lägga in senare när det inte hänt så mycket.
      Skön lördag!

  6. Otroligt vackra trähus, och som du säger, även olika fönster!
    Många fina resor och gratis upplevelser får vi via din blogg!

  7. Anna i Portugal skriver:

    Jag gillar Drottninggatan, men även de andra gatorna i centrum. Fast på Kungsgatan blir en ju som du säger distraherad av affärer och skyltfönster. Och människor!

  8. Mamma C skriver:

    Jag skickar faktiskt vykort när någon fyller år. Jag skickar dem från appen riktiga vykort, postens egna app.
    Carin

  9. Znogge skriver:

    Det kan vara rena vetenskapen att skicka vykort tycker jag. Förr gjorde vi det alltid men numera brukar det ytterst sällan bli av. Senast jag skickade var när jag var i Brasilien och det var några år sedan ja…
    Däremot skickar jag fortfarande julkort samt gratulationskort.

    Önskar en god lördag!

  10. åsa skriver:

    Så himla kul isotropa om frimärkena 😁
    Jag beundrar Dig att Du behöll lugnet och icke exploderade 😅

    Även här omkring kan det vara knepigt att få tag på vykort och frimärken, här i Åsele säljer bara OKQ8 frimärken, och vykort börjar vara en bristvara.

  11. Geddfish skriver:

    Alingsås är en mysig gammal stad. Tyvärr inte varit så mycket där sen jag slutade handelsskolan på Nolhaga slott.
    Vykort skrivs mycket sällan numera, men var väldigt vanligt förr!
    Lördagskram!

  12. Märtha skriver:

    Här skriver en som skrivit många vykort, fullklottrade! Skrev länge till ensamma äldre kvinnor som uppskattade en hälsning. Men numera finns inte ens vettiga vykort att köpa, så lusten har mattats av. Fotar massor själv och använder bilderna i bloggen, det kan kanske vara en modern form av vykort, lika väl som på Facebook och i andra sociala medier. Men ett kort på posten smäller verkligt högt – Postcrossing är intressant, jag har tyvärr hållit paus under sommaren – inte har jag fått kort heller. Trevligt att se bilder från Alingsås, en stad jag aldrig sett bilder från förr!

    • Lena i Wales skriver:

      Jag skickar ibland mina egna vy-och gratualtionskort via Postnord. Barnbarnen gillar dem-
      Jag tror det var hos Carita som jag först lärde känna till vad postcrossing var.
      Alingsås är lite bortglömt, kanske p g a närheten till Göteborg.

  13. Monica skriver:

    Ja käre tid och något tålamodsprövande. Är inte så svårt ändå att hålla reda på vilket land de är i men det var det tydligen. Och borde lärt sig av din information men icke. Tur att inte alla skrev kort till sig själva😀

  14. Jag börjar sakta men säkert återta skrivandet av vykort igen. Det är ju så himla roligt att få ett kort eller ett brev i sin postlåda.
    Så vackra trähus det fortfarande finns i Alingsås.
    Ha det gott Lena!

  15. Marika skriver:

    Hej Lena!
    Fint att man bevarat så många trähus. De ser välunderhållna ut. Vi har några få gamla trähus, men många längs med Stora gatan har rivits, de var i ganska dåligt skick. Jag antar att du fått uppleva många konstigheter som reseledare. Skall läsa igenom dina reseminnen.
    Ha det bra /Marika

  16. HWIT BLOGG skriver:

    Alingsås ser trevligt ut! Känner igen det där med vykort och porton 🙂
    Kram från Titti

  17. Anita skriver:

    Jag föredrar gatorna med trähus och utan affärer … tycker dom är så fina och sörjer som sagt att vi inte har några kvar i vår stad.
    Och så var det väldigt roligt att läsa om ditt vykortsäventyr. Det skulle passat i en Lasse Åberg-film. Helt otroligt och jag beundrar dig som behöll fattningen. Och så visar det sig att de flesta vykorten var till dom själva.

    Söndagskramar!

    • Lena i Wales skriver:

      Jag gillar att bara flanera i småstadsmiljöer, både i Sverige och andra länder. Gillar gatumiljöer.
      Roligt att du gillar mitt reseledarminne, fortsättning följer.
      Måndagskramar!

  18. farfar hebbe skriver:

    Ja du,vilket vykortrace det blev för dig,det blir inte många vykort sända längre,dock sänder jag alltid ett kort till barnbarnen,har alltid gjort så…
    Alingsås har jag kört igenom många gånger,men tror jag bara stannat till en enda gång..Jag blev kompis med ett dansband som ofta spelade på Birka Prinsess,”Chiquita” dom var från Alingsås..Haé Kram.

    • Lena i Wales skriver:

      Jag brukar skicka mina egna bilder som vykort till barnbarnen via Postnord.
      En stad värd att stanna till i.
      Chiquita minns jag väl och kände också några i bandet på den tiden det begav sig.
      Kram!

  19. skåningen skriver:

    Vackra trähus!
    Svar..Ibland använder jag nötknäckaren till att öppna med!
    Kram!

  20. Helena skriver:

    Vilken fin stad Alingsås verkar vara! Din berättelse om vykortsparet gav mig dagens skratt. Att du kunde hålla masken var bra gjort! Må så gott!

    • Lena i Wales skriver:

      Alingsås är en fin liten stad, men inte så välkänd, tyvärr.
      Kul att du gillar min reseledarhistoria, inom min bransch händer mycket. Fortsättning följer.
      Ha det fint!

  21. Veiken skriver:

    Tack för ett gott skratt, men det var nog inte skrattretande då. Jag hade nog gått upp i små atomer. Jag är nog inget ämne till reseledare! Hatten av för dig som kunde hålla masken!
    Kram på dig!

  22. iamittilivet skriver:

    Skckat vykort till mg själv har jag också gjort, men jag visste var jag var så jag skötte det själv…
    Älskar fina trähus!

  23. iamittilivet skriver:

    Skckat vykort till mig själv har jag också gjort, men jag visste var jag var så jag skötte det själv…
    Älskar fina trähus!

  24. Anni skriver:

    På Balders hage har jag handlat! Tycker att Alingsås är så fint med alla sina trähus.

    Men de där turisterna, var de möjligen amerikanare? Jag hade bara låtit dem lägga korten på närmaste låda – otroligt att du stod ut med dumheterna!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s